Syftet med denna studie är att utvärdera IASB:s kvalitativa egenskaper utifrån kapitalmarknadsperspektivet. Vi har använt oss av en deduktiv metod med utgångspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa egenskaper. Dessa har utvärderats främst utifrån de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten från 1973. För att få en djupare förståelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjälp av IAS 18, standarden för intäktsredovisning.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.

Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Bakgrund och Problem: De två ledande normgivningsorganen inom redovisning ivärlden idag är International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB). Intäktsposten i ett företags resultaträkning utgör enbetydande del av de finansiella rapporterna och har under lång tid varit ett problem inomredovisningen. Centrala frågeställningar är när i tiden en intäkt ska redovisas och tillvilket belopp intäkten ska redovisas. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbeteför att konvergera intäktsredovisningen som presenterades i ett diskussionsunderlag idecember 2008. Under arbetet med projektet har en balansorienterad syn på intäkterpresenterats vilket innebär att förändringar i tillgångar och skulder blir primärt förerkännandet av en intäkt.

This report is about accessibility at rest areas. We have examined the aisles and furniture of seven rest areas with a focus on accessibility for disabled persons. At the end of the report, we provide suggestions on how some of the weaknesses we have discovered can be addressed..

Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ?Publicly Consolidated Entities? abide by the ?International Financial Reporting Standards? (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ?Disclosure Requirements for Goodwill? specified in ?IAS 36 p 134?.

Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsättarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fått en allt viktigare roll inom internationellredovisning. Vår empiriska undersökning går ut på att kartlägga avsändare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsättarorganisationen IASB.Comment letters är kommentarer eller feedback som IASB efterfrågar från allmänhen innanen ny IFRS definitivt bestäms.Vårt resultat visar på att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmärker sig som särskilt aktiv när man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex länder världen övertillsammans står för över hälften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tänkbaraförklaringar som kan ligga bakom vårt framtagna resultat, där faktorer som länders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras.

"Östagårdens behandlingshem: - En rest från förr" är ett c-projekt som är skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvården fungerar utifrån ett exempel - Östagårdens behandlingshem..

2005 års årsredovisningar är de första som är anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 är utvecklad av IASB och har bl a medfört en förändring i redovisningen av goodwill.Författarna ämnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft på redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som går att utläsa i 2005 års årsredovisningar i jämförelse med år 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners årsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har två personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag används teorin om informationsasymmetri, den Föreställningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som används av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat väsentligt 2005 jämfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas då goodwill värderas enligt de nya reglerna, vilket är i konflikt med IAS 38..

Recently, the IASB and the FASB initiated a joint project to determine which companies that could be defined as investment entities and thus subject to an exception from IFRS 10 Consolidated Financial Statements. The first draft, ED/2011/4 Investment Entities, was published in 2011 and included six criteria that a company must meet in order to be classified as an investment entity. Based on academic theory, the fact that the IASB and the FASB published a joint proposal is interesting for several reasons. Traditional accounting theory tends to distinguish between two different approaches in standard setting: principles- and rules-based. The IASB is considered to have a principles-based approach, while the FASB is considered to have a rules-based approach.

Webbens framgång har lett till tendens att stora IT-system byggda enligt en centralistisk arkitektur är på väg att ersättas av samverkande distribuerade system. De processorienterade, verksamhetsstödjande systemen utgör inget undandag. I enlighet med denna tendens så finns det ett behov för processtödjande verksamhetssystem att synkronisera och utbyta resultat med med andra verksamhetssystem. Målet med denna undersökning har varit att utreda hur kommunikationen mellan distribuerade verksamhetsprocesser byggda enligt BPMN 2.0-standarden kan implementeras. Ansatsen har varit att en tjänsteorienterad arkitektur baserad på principerna för REST skulle vara en framkomlig väg för att lösa detta problem.

This bachelor thesis aimed to explore, in a qualitative manner, the relationship and the interaction between the hospital welfare officer and the rest of the nursing staff. We chose this subject because we wanted to explain the phenomena of being a medical outsider in the nursing team. Our questions at issue were the following three: How does the hospital welfare officer define his occupational sphere and how do the rest of the nursing staff define it, according to the welfare officer himself? Is the welfare officer's relation to his own professional role and to the rest of the nursing staff affected by where his office is placed - secluded from or within the clinic? How does the welfare officer himself value his profession in relation to the rest of the nursing crew? To answer these questions we interviewed eight welfare officers, placed in two different hospitals. We used three different theories to explain the primary information.

Background: Sweden and the rest of the world went through the biggest financial crisis at the end of 2008 since the 1930s. The major Swedish banks have goodwill related to their acquisitions inside and outside Scandinavia. Swedbank, SEB and Nordea has acquired in the Baltic countries and Russia, however Handelsbanken has established itself in Great Britain. The crisis in the Baltic countries led that real wages fell, unemployment rose, real estate prices collapsed and the number of borrowers who had trouble repaying their loans increased rapidly. All this led to the problem of impairment of goodwill in the Swedish banks that had expanded rapidly in the Baltic countries.Aim: The aim of this study is to investigate the application of IFRS 3 in Swedish banks before, during and after the financial crisis, and to investigate the low-downs in the four majorSwedish banks in 2006-2010.Completion: The study is primarily based on the case studies by the examination of the annual reports from all banks as well as evaluation of the interviews.The authors have chosen to makea strategic choice of a small number of cases through the concentration on the impairment of goodwill in the bank sector of Sweden.Results: The result of this study is that there are problems for banks in implementation of IFRS 3 in practice because of insufficient information in the banks' financial statements.Generous estimates used in the calculation of impairment testing.